Valborg i Slottskogen!

Precis hemkommen från ett fullständigt fiaskoartat försök till att ändå lägga manken till och fira lite hederlig svenska j-la valborg utan sprit.

Spöregn. Försenad barnunderhållning. Spöregn. Försöker köpa kaffe från nåt stånd som verkar drivas av nån högskoleklass (förvånas över vilken liten skillnad det kan vara mellan en finnig fjortonåring och en utvecklingsstörd). Spöregn. Trubadurartat framträdande av progresiv, övervintrad guitarrkille med kompisar som menar på att det inte är så svårt att sätta sig in i hur de hemlösa har det en sån här dag och det har han naturligtvis rätt i. Spöregn. Trubadurens egenhändigt hopknåpade alster brister i texten. Spöregn. Dottern ramlar i en två decimeter djup vattenpöl. Vi skiter i det och går hem. I spöregnet med ryggen mot eländet på väg därifrån hör vi trubaduren sjunga: "...å det är inget krut i staken längre, den som förr var bygdens stolthet!".

Jafyfan.

Bert-Bruno